Bästa sommarhänget – Utö

utö1
Klipphäng på Utö

utö3

utö2

De sista dallrande dagarna av semester är här och trots mina farhågor blev den alldeles, alldeles underbar. Mycket på grund av det fantastiska vädret vi haft såklart. Jag har badat flera gånger och skaffat mig en solbränna jag inte sett sedan sist vi var på Gran Canaria.

En av de varmaste dagarna tillbringade vi på Utö i södra skärgården och jag blev helt kär i ön. Vi tog båten från Årsta brygga som är bara en kort biltur från oss men jag tror att man kan åka hela vägen från Strömkajen också. Båtresan tog ungefär en timme men det var gott om plats (till skillnad från båten vi tog till Vaxholm några dagar senare).

Väl där besökte vi både sandstrand och klippor, tittade på gamla gruvor och handlade härliga mackor på bageriet och jag blev helt klart sugen på en längre visit på ön framöver. Kanske en liten love-weekend med övernattning på Utö värdshus?

Bästa sommarhänget – Utö

Semester på hemmaplan

  
   
Kan just nu lugnt konstatera att den här sommaren är bra mycket bättre än förra årets ur vädersynpunkt. 

Jag ska lätt erkänna att beslutet att tillbringa semestern på hemmaplan givit mig en hel del ångest och oro men just nu känns det som ett himla bra beslut. Vi tillbringar dagarna med sol och bad, träning och långa promenader (och en och annan pokemonjakt). Det ska väl sättas staket och målas och sånt också men det tar vi senare, det är ju trots allt två härliga semesterveckor kvar.

Till dess. Carpe Diem

Semester på hemmaplan

Veckans poddtips – 3 x sommarlyssning

Veckans poddtips is back!

Straight from the hängmatta, mellan regnskurar och klipphäng kommer nya poddtips att fylla lurarna med.

Och det finns väl ingen bättre tid att långlyssna på poddar än just under sommaren?  Här kommer mina tre bästa tips på härligt somrig myslyssning. Håll till godo!

fredagspodden.png

  • Fredagspodden sommar
    Favoritpodden fredagspodden gör sig fantastiskt bra i sommarformat. Lyssnarfrågor blandat med skön musik och så den där härligt smittande positiva fredagskänslan. Jag hoppas att de ALDRIG slutar podda. Hannah och Amanda, ni är geniala, jag älskar er.

    serial

  • Serial – säsong 1
    För den som missat första säsongen av serial, där journalisten Sara Koenig nystar i ett gammalt mordfall från 1999 med en möjligtvis oskyldigt dömd gärningsman är det beroendeframkallande lyssning som passar fantastiskt bra att plöja i hängmattan, på långpromenader eller löprundor. Kanske den bästa kriminalpodden hittills som också blivit stilbildande och inspirerat ett gäng andra poddar som jag kanske tipsar om senare.

    puff-sommar-i-p1-555x318

  • Sommar i p1
    Alltså något somrigare än sommar i P1 går väl inte att framkalla? Jag får rysningar när jag hör signaturmelodin och ofta finner jag mig själv fastna i historier av människor jag aldrig ens har reflekterat över. Några favoriter från tidigare år var Petter Stordalen och Ison Glasgow. I år har jag bara lyssnat på några få hittills men skidåkaren Johan Olssons bakom-kulisserna-titt på en fantastisk skidkarriär gav mig gåshud.
Veckans poddtips – 3 x sommarlyssning

Veckans poddtips! En Thrillerserie…

de dödas röster
De dödas röster i P3 serie

Jag är ju en hängiven poddlyssnare och har en hel del poddar som jag älskar att lyssna på (återkommer till dem i senare inlägg). Oftast lyssnar jag på väg till eller hem från jobbet då jag ändå bara sitter på tåget och har en massa tid att döda. Poddar är dessutom bästa sällskapet på långa löprundor när man inte vill att det ska gå för fort.

Så därför har jag beslutat mig för en ny bloggkategori. Veckans poddtips!

Varje fredag tänker jag tipsa om en eller flera poddar som är värda att lyssnas på, ni får såklart gärna ge mig tips och inspiration eftersom jag alltid är på jakt efter något nytt att lyssna på.

Just nu är det dock lite trögt på poddfronten, en hel del av mina favvopoddar har sommaruppehåll (!) så då blev jag extra glad över nya P3 serie.

Dagens poddtips är alltså….

De dödas röster – p3 serie

De dödas röster är alltså ren fiktion, men en serie maskerad som en dokumentärpodd. Hur brilljant som helst! Författare är Sara Bergmark Elfgren som även är en av författarna av boken Cirkeln som kom ut för några år sedan.

Innehållsmässigt skulle jag beskriva den som en blandning mellan p3 dokumentär och creepypodden (och Jack Werner är även med och spelar sig själv i några avsnitt).

Varje avsnitt är 25 minuter och det är 8 avsnitt i hela serien. Går ganska fort att plöja om man är på det humöret med andra ord.

Mitt betyg 5 poddmikrofoner av 5!

microphonemicrophonemicrophonemicrophonemicrophone

 

Veckans poddtips! En Thrillerserie…

Hotellrumskänsla med linnelakan

Det bästa med att sova på hotell är att man varje kväll får krypa ner i härligt nytvättadde och krispiga lakan. Kvalitén på lakanen brukar gå hand i hand med antalet stjärnor (inte alltid men som grundregel).

Min egen ambition hemma är att ha ett sovrum som är så nära ett femstjärnigt hotellrum som möjligt med tunga mörkläggningsgardiner, väggfasta sängbord och så lite plotter som möjligt.

Jag har även övervägt heltäckningsmatta men det struntar vi i än så länge, känns som om det kan göra sig bättre i tanken än i verkligheten.

Ett steg i hotellrumskänslan är såklart perfekta lakan. Jag har några riktigt fina i världens bästa bomull men nu har jag snöat in på linnelakan, så det står högst upp på min önskelista just nu. Här är några i olika prisklasser…

linnelakan-hm.jpg
linnelakan från h&m 699 kr
linnelakan-himla
lakan i tvättat linne från Himla – 1 790 kr på Ellos
dirty linen - lakan
Linnelakan från Dirty Linen – 2 195 kr på Ellos
Hotellrumskänsla med linnelakan

Att alltid ligga steget före

 

trippar fram på höga klackar

Jag är inte så bra på att befinna mig i nuet. I mitt huvud är jag alltid ett par steg längre fram. Jag ser liksom det jag vill ska hända innan  jag ens har påbörjat vägen dit. En egenskap som har sina för- och nackdelar. Fördelar för att jag väldigt ofta kommer dit jag vill, men en nackdel är ju också att jag ibland glömmer bort att jag inte är där än och därför blir lätt frustrerad när saker går långsamt.

Så därför övar jag mig på att njuta. Så ofta jag kan av så många saker som möjligt. Det behöver liksom inte innebära en fyrarättersmiddag med gott vin utan kan lika gärna vara solen mot ansiktet, att känna livet i kroppen under en femkilometersrunda, smaken av morgonkaffet, att måla naglarna med fint nagellack. Det är saker som får mig att stanna här och nu.

Men just nu, den där dallrande sista veckan innan semester kan jag känna doften av hösten. Av kall klar luft, nya projekt, våt asfalt mot sneakers, värmande té och stickade tröjor.

Tro mig, jag tyckeer sommaren är fantastisk men är det någon årstid jag fullkomligen ger mig hän åt så är det hösten. Jag ÄLSKAR höst. Både årstiden i sig men även de löften den för med sig.

Hösten är nystart, nya projekt, ny energi och stora drömmar. Det är då min inneboende drivkraft får fritt spelrum och jag är mitt allra bästa jag när jag får blicka framåt, kavla upp ärmarna och sätta fart mot nästa mål. Och nästa mål blir något häftigt!

Just nu befinner jag mig i lite limbo. Det kan vara det som äter upp min energi, får mig att sova dåligt och känna mig som någon ur the walking dead. Jag har nämligen sagt upp mig från ett trött, energislukande jobb (sorry, sånt får man inte skriva men jag gör det ändå)  för att göra något annat. Men vad det där något annat är vet jag inte ännu. Vissa kallar det modigt medan andra skulle säga dumdristigt. Jag har ju både barn och hus och räkningar att betala varje månad. Inte kan jag väl bara säga upp mig?

Sanningen är att jag kanske håller med. Vissa dagar känner jag mig stark och trygg i att det kommer bli bra. Jag har varit på flera intervjuer, träffat massor av olika företag, byråer och rekryterare. Jag har gått vidare med vissa, tackat nej till andra men ännu är inget påskrivet och klart. Den frihetslängtande entreprenören i mig jublar och slickar i mig av egoboosten det ger att sitta och prata om sig själv med möjliga nya samarbetspartners. Kontrollfreaket går bananas.

Vissa  nätter vaknar jag med bultande hjärta och kallsvetten rinnandes nedför bröstet. Vad har jag gjort? Är jag sjuk i huvudet? Varför skulle jag tro att jag är så mycket bättre att jag bara kan gå från ett förvisso själsdödande men ändå tryggt och välbetalt jobb rakt ut i ingenting?  Att gå tillbaka är omöjligt, den enda vägen är framåt.

Hur det slutar återstår att se, men jag ser fram emot hösten med förväntan.

 

Att alltid ligga steget före

Sommarstiltje


  
  

Det känns som om den här bloggen hann självdö innan den ens fick luft under vingarna. Just nu ägnar jag mig åt att gå till jobbet i sandaler, måla naglarna, springa prestationslösa rundor i skogen, dricka kaffe på altanen och vänta på semester.

Det har varit en sällsynt tuff vår och nu vet jag knappt vad det är som får mig att röra mig framåt. Energin är helt slut. Men bakom sommaren väntar nya äventyr och nu är det bara en veckas jobb kvar innan jag kan släppa allt och bara vara. Inga planer, inga krav, inte ens några resor.

Andas.

Sommarstiltje