Livet är inte rättvist

Idag rasades det på twitter om nån som hade uttalat nåt om att arbetslösa ungdomar är lata. Jag orkade inte ens leta rätt på ursprunget och lade mig inte heller i diskussionen.

Problemet med såna här diskussioner (och de flesta som handlar om orättvisor i samhället etc) är att de helt saknar grund i verkligheten. Det finns liksom inget i livet som är rättvist, hur mycket vi än vill tro det.

Glöm 5 enkla punkter till framgång, 10 knep för att lyckas i karriären och nätverka dig fram till drömjobbet. Livet är inte och kommer aldrig att bli rättvist på det sättet att det går att säga att ”om du gör si så händer så” (tur att jag inte är studievägledare, jag hade förmodligen varit den sämsta tänkbara)

Problemet är att vi så gärna vill att världen ska vara rättvis och förutsägbar. Så vi använder våra egna erfarenheter för att säga något om hur livet är. Om jag har börjat med två tomma händer och jobbat mig upp á la american dream så måste det ju betyda att alla kan göra samma sak. Och om jag har sökt 3000 jobb under 2 månader och inte ens blivit kallad till intervju så betyder det att jag är en värdelös människa eller att det helt enkelt inte finns några jobb.

Sanningen är att ambitioner och drivkraft bara spelar en liten roll i det stora hela. Slumpen, diskriminerande strukturer, vilken plats i världen du är född på och vad dina föräldrar gör har också en hel del med saken att göra.

Självklart går det alldeles utmärkt att jobba, slita och till slut hamna på drömjobbet. Men det finns också de som jobbar och sliter och faktiskt aldrig kommer nånstans över huvud taget. Och de som glider in på en räkmacka utan att egentligen ha ansträngt sig så mycket. Det är ologiskt och orättvist men så är det. Att inte räkna med det är att lägga alldeles för mycket vikt vid sin egen prestation.

Men i vår individualistiska och narcissistiska kultur vill vi förstås gärna tro att det som gör att vi lyckas (eller inte lyckas) med det vi vill i livet (till exempel hitta ett bra jobb eller den stora kärleken) handlar om hur bra eller dåliga vi är som människor. När det egentligen mest handlar om att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Något att tänka på, både för misslyckade, lyckade och helt ordinära människor där ute

Annonser
Livet är inte rättvist

Gymbyte?

Röd i ansiktet och eftersvettas efter spinningen

Testade en träningsvecka på Planet Fitness förra veckan och med tanke på att mitt Sats-kort går ut snart så är jag ganska sugen. Själva gymmet är väldigt fräscht, och spinningscyklarna var helt fantastiska!

Däremot gillade jag inte spinninginstruktören på det passet jag testade. Hon var konstig och det blev inte alls nåt flyt i spinningen, jag gillar när passet och musiken går ihop så att man kan använda rytmen att spinna till men så var det inte här. Lite besvikelse alltså. Testade även funktionell träning som var överraskande bra, jag hade t ex träningsvärk i magen i flera dagar efter.

Nu funderar jag starkt på att byta gym ändå dels för att det ligger sjukt nära jobbet och det finns många lunchpass på 30 minuter att välja mellan och dels för att jag inte är så nöjd med Sats längre, på de tider jag hinner träna finns i princip bara bodypump och spinning. Dessutom finns det pool på Planet Fitness, bara en sån sak! Dessutom har man 10% på alla spabehandlingar som medlem…. Ni ser ju vartåt det barkar. Kanske ska teckna medlemsskap redan imorgon?

Gymbyte?

Jävla skitdag

image
på tunnelbanan

Gick upp extra tidigt, väckte barnen extra tidigt och drog iväg dem extra tidigt eftersom vi hade frukostmöte idag. Missade ändå bussen pga tjuriga ungar men hade hunnit i tid om inte t-banan bråkat ihop och tagit dubbelt så lång tid som vanligt.

Frös hela dagen pga kallt och för lite kläder. Gick extra tidigt eftersom det är föräldramöte men tåget stannade strax innan Gullmars och när jag kommer fram har jag 1 minut på mig att springa till bussen som står allra längst bort. Blir hindrad av slöa människor på fel sida i rulltrappan men ser bussen, springer, springer och lagom till jag är framme stänger han dörrarna och kör iväg.

Nu blir jag sen till föräldramötet och är dessutom hungrig. Life’s good.

Jävla skitdag

Att njuta av livet är ett val

wpid-IMG_20130113_111341.jpg

Läste ett av den alltid så fantastiska Nina Åkestams blogginlägg och tänkte att ”Fan hon har fel!”.
För den som inte orkar läsa handlar det om att hon skulle vara en lyckligare människa om hon inte tänkte och inte såg världens orättvisor så himla mycket.

Och visst, livet skulle vara mycket enklare om man bortsåg från allt elände som fattigdom, rasism, orättvisor, misogyni, att folk i allmänhet är lite idioter och att vi förmodligen kommer ta livet av oss själva i nån analkande naturkatastrof orsakad av miljöförstöring.

Men det går faktiskt att njuta av livet ändå. Trots att världen ser ut som den gör. Det är ett val man gör att inte gå under av bitterhet över mänsklighetens idiotier. Det går att njuta av ett nystädat hem, varma barnkramar och vackra tulpaner, att tacka gud eller försynen eller slumpen eller sitt eget hårda arbete (eller vad man nu tror på) för att man har ett varmt hem och ett jobb som man tycker om. Det går att förundras över naturens skönhet eller tänka goda tankar om det fantastiska vinet framför brasan. Fast man får välja att göra det.

Att jag har det bra ändrar inte att världen är en hemsk och orättvis plats, men det gör mitt liv lite roligare att leva.

Att njuta av livet är ett val