Ingen löpare än

Det började som träning. Att springa är enkelt och tidseffektivt. Bara att ta på sig skorna och ge sig ut, ingen större planering krävs och man behöver inte boka upp sig på ett pass en viss tid.

Det ena ledde till det andra och vips var jag anmäld till mitt livs första millopp. Jag som innan dess hade sprungit 10 km två gånger i mitt liv (varav den ena gången helt ofrivilligt när jag blev utlurad på en runda som skulle vara ”runt 5 km”).

Innan premiärmilen bestod mina rundor av diverse sköna skogsstigar på mellan 3,5 och 5 km och helt plötsligt sprang jag så en solig dag i mars en hel mil. Bara sådär! Det gick inte fort, inte alls, men jag älskade det.

Vårens löpträning gick upp och ner. Jag gjorde illa höften under en lunchrunda på jobbet och det tog nästan två månader innan det blev helt bra.

Vårruset var en ren plåga, tungt, trögt och ont i den där höften kom jag ändå i mål på 30,04. 4 snöpliga sekunder från mitt mål.

Blodomloppet några veckor senare var däremot en ren fröjd! Nej, det gick inte heller fort. Satsade på 60 min kom in på. 1:02 men det var härligt! Första fem km flackt och lättsprunget, de sista fem backiga, sandiga och jävliga. Men jag kämpade mig upp för backarna, genom den hemska sanden och spurtade på upploppet. Och sprang hela vägen i mål.

Och det gick inte fort då heller.

Så vad gör jag? Jo i rena besvikelsen över att tjurruset var fullt gick jag och anmälde mig till halvmaran. Vad tänkte jag på?? 21 km asfaltslöpning. Hur gick det till?

Nu är förvisso mina rundor både längre och lite snabbare än för ett år sedan men någon löpare är jag inte. Jag gillar inte att springa intervaller och träna teknik. Helst vill jag bara ta på mig skorna, stoppa lurarna i öronen och lyssna på något bra sommarprogram och låta benen pinna på i den takt de känner för. Låta tankarna fladdra iväg fritt, känna stressen långsamt rinna av och andas skogsluft.

Att springa är lite som att läsa böcker, jag älskar det. Men när jag lärde mig läsa som fyraåring upptäckte jag inte löpningen förrän vid 33. Man kan alltså säga att jag ligger lite efter.

Jag älskar att springa men löpare? Nej det är jag då rakt inte…

20120630-173822.jpg

Annonser
Ingen löpare än

En underbar dag

Fylla år borde man göra flera gånger om året. Och av någon anledning tycker jag det känns roligare att vara 34 än t ex 22. Känner mig lyckligt lottad över min fina familj, världens goaste ungar, mitt mysiga hem och i höst har jag ett nytt spännande jobb att gå till.

Gårdagen började med frukost och presenter från älsklingen. Fick parfymer, en bok och världens finaste Klematis.

20120629-073832.jpg

På jobbet bjöd jag på glass och jordgubbar med chokladsås och hann springa världens skönaste lunchrunda i solen.

Till middag blev det sen grillad entrecote med klyftpotatis, halloumi och sparris. Och som pricken över i åkte tyskarna på stryk i fotbollen.

Så kan man ha det varje dag…

En underbar dag

För fyra år sedan

Hade jag nog precis gått ut på en promenad på söder för att kicka igång värkarna. 13:07 föddes vad som idag är världens charmigaste fyraåring. Hon blev uppvaktad med sång och paket i morse men det stora paketet (en cykel) väntar vi med till ikväll.

Här bjuder jag på en liten flashback.

När Molly kom till jorden

Vaknade 7 minuter över 3 (kollade på väckarklockan)av något som skulle kunna vara en värk. Inte speciellt stark men olik det vanliga mensvärksmolandet som jag hade haft tidigare.

Försökte somna om men småvärkarna kom tillbaka med exakt 10 minuters mellanrum så efter ett tag bestämde jag mig för att gå upp istället. Gjorde lite kaffe, satte mig framför datorn och väntade på att bageriet skulle öppna eller på att värkarna skulle bli starkare.

Vid sextiden hade värkarna blivit lite starkare men kom fortfarande med 10 minuters mellanrum. När sambons väckarklocka ringde upplyste jag honom om att han inte behövde åka till jobbet.

Gjorde i ordning stora tjejen och lämnade henne på dagis innan vi åkte till bageriet och handlade färska frallor.  På väg in till bageriet fick jag en jättevärk som fick mig att hänga mig på bilen så sambon fick gå in och handla medan jag stod utanför och flämtade. Tydligen gjorde gubbarna inne på bageriet stooora ögon.

Efter frukosten ringde jag in till Huddinge som förstås hade fullt just då men jag fick en plats på Sös istället och eftersom förra förlossningen gick fort fick jag komma in när jag kände för det.

Packade ner väskan, ringde och förvarnade svärföräldrarna om att de skulle få hämta på dagis och begav oss iväg till Sös.

VI kom in till Sös vid 9-tiden och blev tilldelade världens bästa barnmorska, men självklart självdog värkarna när vi kom in och jag hade bara två mesiga värkar under tiden vi tog CTG. Eftersom jag var öppen 3 cm fick jag bestämma om vi skulle gå ut och ta en promenad eller åka hem och komma tillbaka senare. Jag valde promenaden och vi begav oss ut på söder. Vädret var jättefint med strålande sol och det kändes lite sjukt att gå omkring med vetskapen om att det snart skulle komma en bebis till oss.

Värkarna kom igång igen på en gång när vi lämnade förlossningen och under den timme vi var ute och gick blev de allt starkare och kom allt tätare. Till slut var jag osäker på om jag skulle klara av att gå de få hundra meterna tillbaka till förlossningen eftersom jag var tvungen att stanna och flämta mig igenom varenda värk.

Vid halv tolv var vi tillbaka på förlossningsrummet och undersökningen visade att jag var öppen 5-6 cm. Vid det laget kom värkarna med ungefär två minuters mellanrum. Uskan undrade om jag ville ha lustgas men jag ville hellre ta ett varmt bad så så fick det bli. Att glida ner i det varma vattnet var otroligt avslappnande även om värkarna fortfarande gjorde ont. Badet gjorde att värkarna kom med lite större mellanrum och jag kunde slappna av lite mer men efter en timme började trycket nedåt bli outhärdligt och jag ålade mig upp ur badet på nåt sätt.

Tillbaka på förlossningsrummet testade jag lustgasen men ratade den eftersom jag bara blev snurrig och inte kunde koncentrera mig på att hantera värkarna. Istället brölade jag mig igenom värkarna med hjälp av lite ryggmassage från sambon. Blev erbjuden EDA men ville veta hur mycket jag var öppen och då visade sig att jag var öppen 10 cm med buktande hinnor.

Min underbara barnmorska frågar om jag vill att hon ska ta hål på hinnorna och det vill jag ju. Vid det laget vill jag verkligen bara ha ut bebisen. Så hon tar hål på hinnorna så vattnet går. Då är klockan 13:00. När krystvärkarna sätter igång känns det som om jag ska explodera men jag trycker på ändå eftersom jag vet att det är enda sättet att få slut på eländet och 13:07 kommer lilla Molly ut med ena handen bredvid kinden.
Krystandet var häftigt men gjorde fasansfullt ont. Vid varje krystvärk skrek jag rakt ut ”nej det här går inte!” samtidigt som jag krystade på, men hade inte barnmorskan peppat mig att faktiskt trycka på så hade jag nog knipit ihop fortfarande. Och helt otroligt nog sprack jag ingenting den här gången och kände mig som vanligt i underlivet bara någon dag efteråt.

Molly uppmättes till 3490 gram tung och 48 cm lång och en kopia av sin storasyster (som ju faktiskt är sötast i världen 😉

sista bilden på kalaskulan
Och första bilden på Mollenbollen
För fyra år sedan

Vilken jävla skitsommar

Ja hittills har sommaren varit allt ifrån somrig. Regn, regn, moln, knappt tvåsiffrigt på termometern och det ser inte ut som om det kommer bli varmare de närmaste veckorna heller.

Just nu orkar jag inte ens vara pepp och positiv för gillar man sol och värme är Sverige verkligen den sista platsen på jorden man ska bosätta sig på. Jag vill bort, härifrån! Till ett ställe med sandstrand, parasoller och vatten som är så varmt att man kan bada i det.

Get me the hell out of here!

Source: via Anna on Pinterest

Vilken jävla skitsommar

Önskar mig något onödigt

Det närmar sig födelsedag, och i år tänker jag för allas skull göra en riktigt ordentlig önskelista. Inte för att jag är kräsen och så, jag är glad bara jag får en present eller några grattis på Facebook. Men jag skulle nog bli lite extra glad om jag fick nåt onödigt. Vad som helst bara det är onödigt, något som jag inte behöver som t ex en dammsugare eller ny eltandborste utan något som är bara, just onödigt.

Här är exempel på onödiga saker jag skulle kunna tänka mig att få i ett litet paket 

En onödigt spännande bok

En onödigt dyr parfym

Ett onödigt fint halsband

En onödigt snygg tröja

Önskar mig något onödigt