Jul, snölöpning och chokladkoma

Insåg precis att jag helt har glömt att Instagramma den här julen. Har således inte ett enda foto från julafton att bjuda på. Katastrof! Men ändå kanske ett sundhetstecken att vi hade så trevligt på jul att mobilen glömdes bort.

Juldagarna tillbringades i Halmstad med familj, julklappsspel och en massa god mat. På juldagen åkte vi hem och då slog kylan till och i fredags när jag var ute och rastade benen var det hela 14 minus!

Men jag gillar det, inhandlade en julklapp till mig själv i form av ett par varma skidtajts och har njutit av att springa i solen och kylan.

Men nu är jag på väg till jobbet igen. Ganska skönt att komma upp tidigt efter några dagars chokladfrossande och Netflixtittande.

God jul (i efterskott) och gott nytt år på er alla!

IMG_1402.JPG

IMG_1399.JPG

IMG_1421.JPG

IMG_1410.JPG

IMG_1407.JPG

Jul, snölöpning och chokladkoma

Tassat på i ullstrumporna

Det är vad jag har ägnat morgonen åt. Bokstavligt talat. Hade planerat ett långpass på 90 minuter men igår slog vädret om och täckte in hela världen i ett massivt islager (åtminstone där jag bor, i övriga Stockholm verkar det vara både snö- och isfritt).

Men eftersom solen sken och lockade och det såg helt strålande vackert ut bestämde jag mig för att sticka iväg en sväng ändå. Och det blev faktiskt mer tassande än springande. Jag hade räknat med att asfaltsvägarna skulle vara isiga men tänkte att det skulle vara lite bättre fäste i skogen. Vilket det också var här och där, där skogen var tillräckligt tät för att hålla marken snöfri.

skog
Man måste bli lycklig av den här utsikten

Men på fälten var det full av vackert skinande vit skare och här och där var blankisen så tjock att det faktiskt inte gick att springa ens med terrängskorna. De mer tekniska bitarna av milspåret blev alltså mer lufsa/gå/tassa än jogga och flera gånger sjönk jag igenom isen ner i leriga pölar. Tackar gud för mina härliga ullstrumpor som inhandlades för några veckor sen för de fick mig verkligen att hålla värmen om fötterna. Utan dem är hade jag garanterat fått amputera minst en tå… att klafsa i isigt vatten är inte jätteskönt.

fält
glad Anna på vackert isigt fält

Nu är jag iallafall hemma efter genomfört pass med en kopp kaffe och vörtbröd med ost i magen (alltså vörtbröd är sjukt underskattat, fantastiskt gott!), och så längtar jag efter nästa runda. Springa i solsken och minusgrader kan vara den mest lyckobringande aktivitet man kan ägna sig åt en söndag.

Tassat på i ullstrumporna

Halvvägs till jul

Nu flyger tiden fram. Tycker iofs att hela hösten gått på samma tema, men nu är det ju bara ynka två veckor till jul. Helgen har varit härlig och jag har hunnit med att tvätta alla husets gardiner (men inte satt upp dem ordentligt) köpt en julgransfot, tittat på snön, hängt i nya gymmet och kollat på Mollys dansuppvisning.

Tyvärr har min mobil pajat (hint till tomten, du vet vad jag vill ha…) så det blir inga bilder alls från helgen som gick.

iphone
På önskelistan…
Halvvägs till jul

Vinter snart?

Funderar på om jag ska ta fram dunjackan för igår frös jag om benen. Rått kallt och man väntar bara på att det ska börja snöa när som helst. Apropå snö så skulle jag verkligen behöva ett par vinterskor. Hur hittar man ett par som är både varma och snygga? Fast måste jag välja tror jag att jag kör på varma. Ogillar att frysa om fötterna. Helst skulle jag svepa in mig i en massa myspyskläder och inte komma ut igen förrän det är vår.

winter wishlist
Vinter snart?

Leva eller överleva?

Jag igår, mörker och snö
Jag igår, mörker och snö

Just nu känns det som om det inte är mycket till liv man har, mer fokus på att överleva fram till jul än att egentligen leva. Trött, trött, trött och det här mörkret som inte direkt gör det bättre. Eller det är väl snarare mörkret som är boven, liksom bristen på träning.

Jag måste helt enkelt komma igång med träningen igen. Det gick ju jättebra tills jag blev sjuk och sen har det bara kommit saker emellan. Men för att vara realistisk så vet jag ju att jag inte kommer gå upp kvart i fem för att ta mig en springtur i beckmörker och djupsnö varje morgon. Jag skulle vilja men aint gonna happen. Oddsen för att jag ska gå till gymmet vid 20-snåret efter en lång dag på jobbet är nog också väldigt höga tyvärr.

Så jag ger mig själv en break fram till jul, och säger att det är ok att bara träna på helgerna, tänker dock undvika datorn på kvällarna och helt enkelt hänge mig åt att titta på tv och äta clementiner, tror det är bra för det själsliga välmåendet. Sen är det några dagars ledigt och så blir det ljusare. Hoppas på mycket snö och kallt också så att jag kan åka mycket skidor under julledigheten.

Nu dags att väcka kidsen…

Leva eller överleva?