Bara en backe till…

  
Augusti börjar fantastiskt med solsken, blå himmel och backträning. Och jag som har känt mig helt ur form de senaste veckorna verkar plötsligt ha fått resultat av alla löprundor. Jag hade visst hur mycket tryck som helst i benen och min uppvärmningsrunda var tydligen de snabbaste 2 kilometer jag sprungit nånsin!

Planen var att köra 3×3 backar men det kändes så bra efter de första tre så jag körde 4,4,2 istället vilket resulterade i 10 rundor uppför backen istället för 9. Hurra!

Nu sitter jag i solen med min BCAA och preppar inför vår roadtrip till Halmstad. Frösakull here I come!

Bara en backe till…

Kräkintervaller!

solrunda
Gårdagens runda var lugn och skön och vacker…
Finaste skogsstigen
Dagens backe, gammal bild. Ingen syn av solen idag, men jag springer faktiskt hellre backintervaller i duggregn och kyla

Also known as backintervaller…

Jag är så glad att jag äntligen är förkylningsfri och på banan igen, som jag har längtat efter att få ta ut mig och svettas.

Det bästa är att energin verkar ha återvänt och den här helgen har bjudit på två härliga (fast väldigt olika) löppass. Igår blev det 6 lugna platta kilometrar i sollsken, grönska och fågelkvitter och idag blev det backintervaller som fick det att flimra framför ögonen och framkalla kräkkänslor.

I love it!

Vi har en lagom seg backe vid elljusspåret som vi brukar köra intervaller i. I vanliga fall kör vi 3×3-intervaller, dvs springer uppför backen och går nerför. Detta görs tre gånger utan vila mellan och i tre set så totalt 9 st backar.

Dagens upplägg var lite annorlunda. Istället för att ta det lugnt och gå nerför körde vi löpning både uppför och nerför backen, därav kräkintervaller. Förvisso är det inte riktigt lika jobbigt för flåset att springa nerför som uppför men det känns ordentligt i benen, och dessutom blir återhämtningen bra mycket kortare.

Nu efteråt är jag lagom mör, väntar på att illamåendet ska släppa så jag kan äta nåt sjysst (funderar på äggröra) och jag kan inte vänta tills jag får göra om det här. Konstigt, jag vet men det är en kick när man har klarat 9 kräkintervaller levande ;).

Kräkintervaller!

Bästa backpasset

running

Den här dagen började fantastiskt med backintervaller i en skog som glittrade av sol och doftade varma tallbarr. Eftersom jag körde två pass igår (7 km löpning på morgonen och ben- och ryggpass på kvällen) var jag lagom mör i kroppen, ändå kändes det helt fantastiskt bra att springa, och jag tog det inte lugnt direkt, låg precis på gränsen till mjölksyra hela tiden (och över gränsen titt som tätt) men lyckades ändå hålla ett bra tempo och trycka på ordentligt i backarna. En fantastisk känsla helt enkelt!

Så här såg passet ut:

  • 2 km löpning
  • 3 backintervaller (springa snabbt upp, jogga ner)
  • 2 km löpning
  • 3 backintervaller
  • 2 km löpning
  • 3 backintervaller
  • Helt slut!

Så sjukt skönt sätt att börja dagen…

Bästa backpasset

September

20130901-160832.jpg
Höstens första månad började bra. Med backintervaller i Rudan.

Det var 12 grader ute när vi gav oss ut på morgonrundan. Kyligt i skuggan men solstrålarna värmde. Jag var glad att jag tog de långa tightsen istället för shortsen.

Kroppen var inte med mig på uppvärmningsrundan och hade jag sprungit själv hade det inte blivit några backintervaller men nu blev det 3×3 st och en liten nerjogg. Ibland är det ovärderligt att springa med sällskap.

September