Livet

Hej hopp terränglopp!

IMG_1057.JPG

IMG_1059.JPG

I lördags var det dags för Haninge Trail, årets roligaste lopp (jag är inte alls partisk bara för att det går i min skog 😊).

Årets upplaga var bra mycket varmare än förra årets men framförallt blötare med både djupa vattenpölar och en hel del leriga partier.

Jag hade två mål med mitt lopp, att springa fortare än förra året och att inte komma sist. Och tiden slog jag med 4 minuter trots att jag gick i några av backarna (jag hade glömt hur jobbig banan var) och sist var jag inte heller så det var en lättnad. Nästa år ska jag försöka springa på under timmen, om jag inte ger mig på 16,7 km förstås.

Summa summarum, roligt lopp, rolig bana och det är faktiskt härligt att kunna springa rakt genom en lerpöl 😊.

Standard
Livet

Den stora hösttröttman

höst

Livet kom ikapp mig och just nu är det mest fokus på att hitta energin någonstans, därav bloggtystnad. Jag tycker att jag är konstant trött. Det är mörkt, kallt och även om jag älskar hösten så vill jag mest bara lägga mig ner och soooova.

På jobbet är det sjukt mycket att göra och nu när jag inte jobbar heltid känner jag att jag inte räcker till någonstans. Dock att det är fantastiskt skönt att gå hem den där 1,5 timmen tidigare. Hade jag kommit hem vid 18:15 varje dag hade livet förmodligen varit helt outhärdligt vid det här laget.

Men idag är det fredag och snart helg. Jag älskar mina helger och längtar efter att få sova ut, äta frukost i lugn och ro, inte bråka med någon om borttappade vantar eller tjata på att vi måste GÅ NU för att hinna till tåget i tid. Bara vara. Dessutom är det ju Haninge Trail i helgen och det ska bli fantastiskt kul att springa även om jag har en slags hatkärlek till det där kuperade milspåret.

Standard
Träningen

Aktivt liv My ASS

IMG_0990.JPG

Jag har blivit utmanad. Det hela handlar om att varje vecka i fem veckor skriva ett inlägg på ett förutbestämt ämne. Här kommer det första.

Move – varför lever du ett aktivt liv? Vilken, vilka är dina fördelar med att leva ett aktivt liv?

Det korta och ärliga svaret är nej, jag lever inte ett aktivt liv.

Här kommer det långa.

Visst, jag gillar att träna och gör det kanske 4-6 gånger i veckan. Så säg att jag tränar 4 timmar på en vecka, det är en tiondels arbetsvecka (om man jobbar heltid). 4 timmar av de 168 timmar som en vecka består av. Jag kan inte kalla det ett aktivt liv. Det är sjukt.

Jag vill inte ens tänka på hur sjukt vårt samhälle är när vi går som små robotar till våra små skrivbord och skriver och läser våra viktiga viktiga mejl, fyller i rapporter, analyserar, diskuterar och mejlar lite till. Sen åker vi hem till våra små hem och är sjukt trötta för att vi har suttit på våra små (allt är relativt) arslen hela dagen. Att då röra lite på sig i form av en löptur (ute i friska luften) eller att lyfta lite vikter eller på något sätt aktivera kroppen är ibland det enda som får en att stå ut i denna bisarra tillvaro.

Fördelar med att leva ett aktivt liv? Att slippa ur den meningslöshet som majoriteten av ens vakna tid går ut på .

Standard
Träningen

Dag 2

IMG_0971.JPG

… av min oktoberrunstreak fick bli ett litet intervallpass. Ljumma vindar och mörker gör att det inte alls känns som oktober men dagens pass var riktigt härligt och jag var sjöblöt när jag kom hem.
Så här såg intervallerna ut.
5 min uppvärmning
1 min snabbt
1 min långsamt
1,5 min snabbt
1 min långsamt
2 min snabbt
1 min långsamt
3 min snabbt
1 min långsamt
2 min snabbt
1 min långsamt
1,5 min snabbt
1 min långsamt
1 min snabbt
5 min nedvarvning

Totalt blev det lite över 5 km tror jag. En skön runda!

Standard
Livet, Träningen

Oktoberdimma och runstreak

IMG_0956.JPG
Vaknar upp till den första oktoberdagen med en skön känsla i kroppen. Benen, rumpan och ryggen stretar och drar och vill inte alls masa sig upp när det inte riktigt har ljusnat ute.

Den sega känslan är nog en effekt av gårdagens ben- och ryggpass som inte var direkt inspirerande men ändå blev rätt tungt till slut.

Nu är det oktober och på riktigt höst även om löven inte riktigt har börjat glöda än. Hösten måste nog ändå vara min favoritårstid, iallafall när man får njuta av kalla, soliga dagar. Och just den här hösten har potential att bli den bästa på länge.

En månad in i mitt jobba-mindre-projekt är jag gladare, piggare och nöjdare än jag brukar vara (tror jag). Jag har hunnit träna mer, jag kan hämta på skolan och känner inte alls samma stress över allt som ska göras när man kommer hem från jobbet. Visst gormar jag fortfarande över ungarnas stökiga rum och ogillar tjatet på morgonen när man ska försöka komma iväg i hyfsad tid men på det stora hela känner jag mig ändå mer harmonisk. Så börjar jag dilla om att jobba åttatimmarsdagar igen kan ni väl väcka mig ur den villfarelsen? Jobba mindre is the shit!

Under september hade jag ju som mål att sluta spela Candy crush, det höll väl i sisådär två veckor, sen blev pendeltågsresorna för tråkiga men skit i det, nu är det ny månad och ny utmaning!

Jag har funderat långt och länge över vad jag ska hitta på för utmaning i oktober och till slut landade det på en runstreak! I oktober ska jag alltså springa/jogga minst 20 minuter varje dag. Fart och sträcka anpassar jag efter dagsformen men det är tiden som är viktig. Just nu längtar jag faktiskt efter att få rulla igång blodcirkulationen i mina stela ben men dagens runda får vänta till ikväll tyvärr, har mötesmaraton inbokat under dagen.

Well, time to go. Ha en fantastisk höst!

Standard
Allt det där andra

Revanschen

Jodå, jag har inte lagt ner det där med bilkörningen än och igår kväll var jag och älsklingen ute och körde en runda. Fick alltså öva mig på landsvägskörning i beckmörker och höststorm. En lite skrämmande
uppgift men frågar ni mig gick det galant.

Värre var det dock med parkering i carport men den är man ju fan dömd att misslyckas med! Krypköra i uppförslutning med typ en decimeters marginal (om man bryr sig om bil och brevlåda alltså). Den dan jag lyckas parkera i vår carport på första försöket förtjänar jag fan ett körkort.

Standard
Allt det där andra

Körkortshelvetet

BMW

Finbil

Medan maten står i ugnen sitter jag och kollar på bilar på bytbil.com, allt för att på något sätt återfå motivationen att ta det där jävla körkortet efter dagens katastroflektion. Kanske, möjligtvis, på något sätt skulle jag kunna komma upp ur mitt värdelösast-i-världen-som-inte-kan-köra-bil-hål om jag har en vit BMW 118 M-sport som väntar på mig i carporten.

Å andra sidan är det tveksamt om jag faktiskt kan lära mig att köra bil. Jag tycker inte det är roligt, blir stressad, får dödsångest och fattar fortfarande inte vad man ska ha en jävla kopplingspedal till. Kanske ska jag ta körskoläraren på orden och ta körkort för automat istället?

Å andra sidan är det ganska meningslöst med ett automatkörkort om man har en bil med manuell växellåda. Kanske är det så att alla inte kan ta körkort. Och då är det ju verkligen bortkastade pengar att försöka.

Standard